Pyttesmå mattsvarta droppar. S’cute! ♥︎

Nästan doftlösa, men i smaken är de peppriga och örtiga. Som en blandning av sesamfrön, spiskummin och sellerifrön. Vissa kan också känna en smak som påminner aningens om oregano. Eller ruccola eller persilja. Gräs tycker några.  Ja, du får säga själv. Mycket smak i det här pyttelilla fröet hursomhelst.

Rosta försiktigt i torr panna och du får ett supergott ”strössel” – rostad lök möter nötig muskot – som ger ett smaklyft och knastrig struktur till allt du kan tänka dig.

Nigellafrön är också gott att ha i bröd eller blanda i örtsmör. Och de lyfter verkligen smaken på rotfrukter.

En kryddmix att prova i nästa gryta (vegetarisk eller inte):

1 del nigellafrön, 1 del bockhornsklöver, 2 delar spiskummin, 2 delar senapsfrön, 2 delar fänkålsfrön

Den är intressant att testa antingen för att smaksätta en hel rätt genom att fräsa försiktigt i olja i början och låta kryddorna blomma ut eller som en slutkrydda för att göra en ”vardagsrätt” lite mer spännande. Prova!

Och nästa gång du stäcker dig efter svartpepparn för att krydda-upp maten på tallriken – stopp. Ta en nypa nyrostade & nymalda såna här små sötingar istället. Kanske en ny favorit?

PS.
Nigellafrön kallas också svartkummin. Men det råder redan lite confusion mellan spiskummin och brödkummin i vissa recept, så de kan väl få heta Nigellafrön. Växten heter Nigella Sativa så det är inte helt taget ur luften.

PPS.

Kalonji kallas de också i vissa recept. Speciellt i recept från matkulturer i Indien och Bangladesh.